ÅRBERG
GENOM ÅRTUSENDEN
En enkel och
sammanfattande berättelse om livet under 10 000 års utveckling på gården
Årberg.
Nedan gravrösen från
sten/ bronsålderstid kanske 3000-5000 år gamla, ca 30 meter i diameter och från
begynnelsen troligen 3-4 meter höga.
Enkel politisk omvärldsbakgrund.
Kalmarunionen mellan
Danmark-Norge-Sverige kom till 1397. Unionen var ett försök att verka som
motvikt till den Tyska Hansans
ekonomiska inflytande i Norra Europa. Kalmarunionen upplöstes 1523
efter Gustav Vasas ”befrielsekrig” 1521-1523. Sverige blev genom detta
självständigt. Gustav Vasa var regent 1523-1560.
I ca 140 år därefter krigade
man av och till i olika gränsfejder mot Danmark/ Norge fram till 1660 då Karl X
erövrade Bohuslän, Skåne och Blekinge och dessa landskap blev svenska. Även
efter år 1660 förekom en mängd krigshandlingar vid vår gräns i väster men
fr.o.m.detta år är Sveriges sydvästliga
gräns fastställd och denna gäller fortfarande.
År 1814 efter Napoleons
härjningar i Europa tvingade förhandlingar fram en union mellan Sverige och
Norge. Denna upplöstes 1905.
Gården ÅRBERG.
Årberg hade alltså en ganska
dramatisk närvaro av fientliga styrkor som stal och brände allt man kom åt.
Första gången Årberg omnämdes
i jordeboken var år 1560. Gården ligger på en ås mellan Hakerudsälven och
Grundsboviken. På gårdens marker finns ett flertal gravrösen och gravhällar
från sten-och bronsålder. Även en trolig bosättningsplats finns outforskad.
Efter istidens slut för ca
12000 år tillbaks följde en landhöjning som gjorde att människor söderifrån
sökte sig hit till Hästefjordsområdet. Fynd ca 9000 år gamla bevisar att jägare
och fiskare befolkade vår bygd i tidigt skede. För ca 5000 år sedan började man
bli mer bofast och så småningom uppodla mark och idka boskapsskötsel. Efterhand
använde man alltmer metaller till sina redskap och från 3500 år tillbaks inföll
vad man kallar bronsålder som därefter 1000 år senare alltmer övergick i järnåldern.
1000-tals fynd runt
Hästefjordssjöarna från forntiden finns registrerade. Tack vare sänkningen av
sjön Hästefjorden på 1860-talet kom många fynd i dagen när vattenytan sänktes
med 3,5 meter och drygt 2000 hektar marker
blev torrlagda.
Frändefors som gränssocken
mot Bohuslän drabbades under lång tid av gränsfejder och plundringar. Efter
krigsåren 1563-1570, det nordiska sjuårskriget, låg trakten mer eller mindre
öde. Så småningom återgick livet till det normala för innevånarna men 1611 och
1612 var det dags för nya härjningar av fientliga räder mot gränstrakterna.
Gyldenlövefejden inföll åren
1675-1679. Den 24 juni 1676 intog dansken Vänersborg. Man släpade 6 båtar
landvägen från Uddevalla till Vänersborgsviken. Dessa bemannades och i juli
samma år anfölls södra Dalsland från Vänern. Detta ledde till
fredsförhandlingar 1679 och efter detta har inga direkta krigshandlingar
drabbat bygden. Vid denna tid var Karl Xl kung. Däremot fick bygden under 1600
och 1700-talen se sig dränerad på arbetskraft då alla krig i Europa krävde
insatser av soldater. Sverige var vid denna tid en stormakt som deltog i bl.a.
30-åriga kriget 1618-1648 i norra Europa
under Gustav ll Adolfs ledning. 1697 tillträdde Karl Xll och även han skulle
försvara Sveriges landvinningar i Europa och Norden. Dessa krig krävde av
allmogen mer indragen skatt och fler soldater i tjänst vilket gjorde livet i
landet svårt för bönderna vilka levde under små omständigheter.
Fortsättning följer.......................................
